För den oinvigde kan genetik verka invecklat och tämligen komplicerat vid första anblick. Ämnesområdet är stort och det tar tid att lära sig hur allt hänger ihop. Men med hjälp av några grundläggande begrepp, fokus på det mest väsentliga och inte fördjupa sig i alltför många detaljer, så är det inte svårt att lära sig och få förståelse för genetik och nedärvning.
Varför ska man lära sig allt detta? Marsvinsuppfödning är ju en hobby och du behöver inte kunna genetik för att ta några marsvinskullar kan man tycka. Samtidigt förändras inte det faktum att grundläggande genetikkunskap behövs, för – hobby eller ej – marsvinen kan skadas på både kort och lång sikt genom uppfödning som bedrivs på fel sätt. Att genom okunskap göra parningar där resultatet blir exempelvis lethal whites, eller att på annat sätt bedriva uppfödning där defekta anlag tillfogar marsvinen skada är inte etiskt försvarbart. Det strider dessutom emot gällande lagar och förordningar i Sverige (1). Alltså behövs kunskaper i genetik för att kunna bedriva en säker avel. Med andra ord, har man inte tid eller lust att sätta sig in i den grundläggande genetiken bör man heller inte föda upp marsvin.
Utdrag ur SJVFS 2019:15 Saknr L 80 4 Kap 3§:
”De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel.”(1)
Marsvinsgenetik är således en nyttig kunskap att bära med sig, särskilt för dig som är avelsintresserad. Med genetikens hjälp kan du lära dig att räkna ut vilka anlag marsvinen bär på och därmed har du möjligheten att förutsäga vilka egenskaper (såsom färger och pälsvarianter) marsvinsungarna i en tänkt parning kommer att ha. Du vet också vilka parningar du inte skall göra såsom roan-roan och dalmatiner-dalmatiner.
Källhänvisning:
1. SJVFS 2019:15 Saknr L 80. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning mm av djur avsedda för sällskap och hobby.
Hämtad: https://jvdoc.sharepoint.com/sites/sjvfs/Shared%20Documents/2019_15/2019-015.pdf?ga=1
© Lottie Lundgren