Marsvinens färger skapas som jag tidigare nämnt med hjälp av två pigment. I förra artikeln gick jag igenom de anlag som styr svartgruppsfärgerna och det svarta pigmentet eumelanin. I denna artikel går jag igenom rödgruppsfärgernas genetik och de anlag som påverkar det röda pigmentet phaeomelanin. (Det röda pigmentet omnämns ibland som ”orange” eller ”yellow” i genetiklitteratur). De gener som ger upphov till rödgruppsfärgerna styrs framförallt via två olika locus. E-locus som avgör om svart pigment tillåts eller dämpas och därmed tillåter det röda pigmentet att synas, och C-locus – Colour intensity – som främst påverkar det röda pigmentet (men till viss del även det svarta pigmentet).

E-locus – extension

E = The Extension gene, tillåter svart pigment, rött pigment döljs under det svarta (dominant över e, semidominant över ep, viltform)
ep = Partial extension. tillåter delvis svart pigment, ger ”fläckiga” marsvin (recessiv, mutation)
e = Non extension, tillåter inte svartpigment utan enbart rött pigment visas i hårstråna, pigmentering i hud och ögon påverkas inte (recessiv, mutation)

Samtliga svartgruppsfärger har genotyp EE alternativt Ee (om de bär på anlag för rött), detsamma gäller agouti/argente (vilka jag återkommer till i en senare artikel).
Marsvin med genotyp Eep är har mestadels svartgruppsfärg och små röda fläckar såsom bläs eller röda fötter.
Genotyp epep och epe tillåter svart och rött att synas i samma utsträckning. Ger färger såsom brindle, tortoiseshell, harlequin, magpie (vilka jag återkommer till i en senare artikel).
Hos marsvin med genotyp ee tillåts inget svart pigment och därmed döljs underliggande svartgruppsfärg samt eventuell tickning (återkommer till detta i senare artikel). Enbart rött pigment visas i hårstråna och marsvin med genotyp ee har således rödgruppsfärg. Vilken rödgruppsfärg marsvinet har styrs framförallt av dess anlag i C-locus, men även av anlagen i P-locus och B-locus (läs mer nedan).

Värt att veta kan vara att marsvin med genotyp ee dock kan ha kvar en mindre del svart pigment i pälsen vilket gör att de kan få ett lite ”smutsigt” uttryck och ”sotade” toppar på hårstråna, speciellt vid hög ålder. Eftersom e-anlaget inte påverkar pigmenteringen av ögon och hud kan marsvin med genotyp ee delvis avslöja om de är svartbaserade eller chokladbaserade. Vilket svartgruppsanlag de bär under rödgruppsfärgen påverkar även till viss del pälsfärgnyansen.

C-locus – colour intensity series

C = Intense colour. Ingen blekning av vare sig svart eller rött pigment, mörka ögon (dominant, viltform).
ck = Dark dilution. Svart bleks ytterst lite. Rött bleks till en mörk buffliknande färg, mörka ögon (recessiv, mutation)
cd = Light dilution. Svart bleks något i intensitet. Rött bleks till Buff. Ger en viss tendens till rubinfärgade ögon (recessiv, mutation)
cr = Ruby eye dilution, silveranlaget. Röd pälsfärg bleks till vitt. Svart pigment påverkas marginellt. Mörkt rubinfärgade ögon (recessiv, mutation)
ch = Himalaya dilution. Dämpar allt rött pigment, temperaturkänsligt för svart pigment vilket ger ”points”, dvs ett maskat djur med mörk nos, öron samt tassar. Röda ögon (recessiv, mutation).

Om ett marsvin har genotyp EEchch syns det temperaturkänsliga svarta pigmentet, marsvinet blir därmed himalayatecknat. Har marsvinet istället genotyp eechch visas inget svart pigment och marsvinet är helvitt med röda ögon, tillsynes albino. Dock finns det ingen albinogen hos marsvin på samma sätt som hos andra djurslag. En riktig albinogen (vilken hos andra djurslag benämns c) är EN enskild gen vilken är absolut recessiv och dämpar allt pigment. Detta albinoanlag finns inte hos marsvin. Istället blir marsvin vita med röda ögon tack vare en kombination av flera anlag som bleker bort såväl det svarta som det röda pigmentet.

Och så sätter vi ihop det…

Rödgruppsfärgerna har alla genotyp ee. Genom att kombinera ee med de olika anlagen i C-locus, P-locus och B-locus erhåller vi följande rödgruppsfärger:
eeBBPPCC = Red*
eebbPPCC = DE Golden*
eebbppCC = PE Golden
eebbPPcdcd = Buff
eebbppcdcd = Saffron
eebbPPcdch, eebbPPcdcr= Cream*
eebbppcdch, eebbppcdcr = Lemon*
eebbPPcrcr = DE White
eebbPPchch, eebbppcrcr = PE White*

*Red och Golden är genetiskt i princip samma färg bortsett från att Red är svartbaserad och Golden är chokladbaserad. Därtill har man genom färgavel anrikat rätt modifierande anlag/polygener för att erhålla respektive färgnyans.
*Cream kan även ha genotyp cdcr istället för cdch, men de flesta svenska self cream är oftast avlade tillsammans med PEWhite och är därmed oftast cdch. Cream inom californiaaveln och likaså cream som tickningsfärg på agouti/solidagouti/otter är istället cdcr.
*Lemon är den rödögda varianten av cream och kan också förekomma i två olika genotyper.
*PE White är vanligtvis eebbPPchch, men kan även avlas fram genom att påföra anlaget för röda ögon på en DEW och slutligen få ett marsvin med genotyp eebbppcrcr. Detta kan förekomma ifall DE White och Lemon kombineras i avelslinjerna.

Den uppmärksamme noterar att färgerna Cream och Lemon har två olika anlag i C-locus (cdcr alternativt cdch), dvs de är heterozygota i C-locus. Detta innebär rent praktiskt att Cream och Lemon aldrig kan renavlas på samma sätt som de andra rödgruppsfärgerna, som exempelvis Buff som har två likadana anlag och genotyp cdcd, dvs är homozygot i C-locus. Alltså kan en Buff enbart ge buffanlaget cd till in avkomma och avel mellan två Buff ger enbart Buff i kullen. Cream och Lemon kan däremot ge PE White och till viss del DE White beroende på vilka anlag som finns i avelslinjerna.

Blåbaserade rödgruppsfärger

Utöver ovan nämnda rödgruppsfärger finns ytterligare en grupp blåbaserade rödgruppsfärger. Dessa erhålls genetiskt genom så kallad dilution. Ett recessivt anlag som gör att pigmentkornen inte fördelas jämnt i hårstrået utan istället klumpas ihop. Ljuset kommer då in mellan pigmentkornsklumparna och sprider sig så att en utspädningseffekt uppstår. I artikeln om svartgruppsfärger beskriver jag hur dilutionsanlaget påverkar svart pigment, hur anlaget kan kombineras med andra anlag som på olika sätt påverkar det svarta pigmentet och vilka färger som då erhålls. Här i denna artikel går vi nu vidare och tittar på hur dilutionsanlaget påverkar rött pigment. Vi utgår från ovanstående rödgruppsfärger som med dilutionsanlag närvarande bleks ned; red blir amber, DE/PE golden blir DE/PE korall / bronze, buff/saffron blir DE/PE mandarin, cream/lemon blir DE/PE champagne. På de vita färgerna DEWhite och PEWhite blir det ingen uppenbar ändring sett till deras fenotyp däremot genotypen blir dd istället för DD. I detta sammanhang kan det för tydlighetsskull vara värt att nämna att i dagsläget ingår ingen av dessa blåbaserade rödgruppsfärger i gruppen standardiserade färger i Sverige. För dig som vill ha en aktuell förteckning över standardiserade färger hänvisas till Svenska Marsvinsföreningens hemsida och Svenska Marsvinsstandarden.

© Lottie Lundgren