Tillståndet som ger upphov till devils röda ögonfärg benämns okulär albinism. Ordet albinism kommer ursprungligen från latinets albus som betyder vit, vilket är den färg som erhålls då pigment saknas helt. Men devils är ju inte vita utan karaktäriseras istället av röd ögonfärg trots mörk pälsfärg. Så hur hänger det här ihop? Jo, det förklaras av begreppet okulär albinism, en form av albinism som innefattar enbart ögonen. Egenskapen orsakas av ett anlag som nedärvs autosomalt recessivt. Låt oss titta närmare på detta.

Olika former av albinism och vad som karaktäriserar formen som ger devils

Albinism är ett medfött ärftligt tillstånd som kännetecknas av frånvaron av pigment i ögon, hud, hår, fjäll och/eller fjädrar (beroende på vilken djurart och vilken form av albinism vi pratar om).

Det finns flera olika former av albinism, vilka orsakas av olika genetiska mutationer som ger upphov till olika genvarianter som ger minskad melaninproduktion, pigmentet som normalt finns i hud, hår och ögon.

Den mest uttalade formen av albinism, orsakas av en genmutation/genvariant som gör att pigmentet melanin saknas helt i huden, håret och ögonen. Hud och hår blir då vita och ögonfärgen röd. Denna form av albinism, som ofta betecknas av det recessiva c-anlaget, finns dock inte hos marsvin. Istället fås helvita rödögda marsvin tack vare flera anlag i samverkan som på olika sätt bleker marsvinets hud, hår och ögonfärg så slutresultatet blir ett helvitt marsvin med röda ögon (i.e. Pink-Eyed White).

Även om det inte finns klassisk albino hos marsvin, finns det däremot andra typer av albinism däribland okulär albinism, som hos devils ger upphov till röd ögonfärg trots mörk pälsfärg. Vid okulär albinism förekommer en oförmåga hos pigmentcellerna specifikt i ögonen (särskilt i regnbågshinnan och näthinnan) att producera normala mängder pigment. Därmed får ögat sin rödrosa färg. Men det är faktiskt inte ögats regnbågshinna som har denna färg. Istället gör den minskade mängden pigment att näthinnans blodkärl syns igenom på grund av genomskinlighet hos regnbågshinnan.

Anlaget för devil är autosomalt recessivt

Röda ögon hos devil är en egenskap som nedärvs autosomalt recessivt, dvs anlaget sitter på en vanlig kromosom (en autosom) och inte på en könskromosom. Anlaget är skiljt från de andra anlagen som ger röda respektive rubinfärgade ögon. Detta gör att man, om man parar en black devil med en self lilac (utan devilanlag), får enbart mörkögda self black i kullen, trots att båda föräldrarna är rödögda. Alla marsvinsbebisarna i den kullen bär både på devilanlaget och på pinkeyedanlaget. Vi går in lite mer på detta i ett par korsningsscheman nedan, men först några ord om autosomal recessiv nedärvning, hur den fungerar och hur man avlar med recessiva anlag, några fiktiva parningar får exemplifiera.

Vid en autosomal recessiv nedärvning måste individen få arvsanlaget från båda sina föräldrar för att kunna utveckla egenskapen, i detta fall devil-röda ögon. Detta kan ske genom att föräldrarna antingen är devils eller devilbärare (de sistnämnda bär på det recessiva devilanlaget men saknar den för devil karaktäristiska röda ögonfärgen).

Exemplifierar nedärvningen med några fiktiva parningar:
Parning 1: Devil x devil. Resultat: 100% devil
Parning 2: Devil x utan devilanlag. Resultat: 100% devilbärare
Parning 3: Devil x devilbärare. Resultat: 50% devil och 50% devilbärare
Parning 4: Devilbärare x devilbärare. Resultat: 25% devil, 50% devilbärare och 25% utan devilanlag
Parning 5: Devilbärare x utan devilanlag. Resultat: 50% devilbärare och 50% utan devilanlag.

Eftersom det i parning 5 är svårt att skilja bärare från de utan önskat anlag brukar denna typ av parning inte vara att föredra i aveln av recessiva anlag, utan tas upp här enbart för att åskådliggöra genetiken.

Utfallet i respektive fiktiv parning ovan är den klassiska fördelningen vid autosomal recessiv nedärvning. Observera dock att utfallet i en specifik parning inte nödvändigtvis behöver vara så som angivet. Utan % i de fiktiva parningarna ovanför visar enbart på den statistiska sannolikheten, alltså chansen för varje individuell marsvinsbebis att få en viss egenskap. I en enskild kull kan slumpen göra så utfallet blir annat, medan utslaget på många kullar blir det sannolikt som ovan.

Låt oss nu titta närmare på nedärvningen för devil och åskådliggöra den i korsningsscheman.

I litteratur / på webben förekommer åtminstone två olika beteckningar för devilanlaget, pd och oa.
pd = pink devil (som devils också kallades inledningsvis när devil-ögonfärgen var helt nyupptäckt)
oa = okulär albinism (en form av albinism som innefattar enbart ögonen, oa finns också hos andra djurslag och även hos människa.)
Här nedan använder jag fortsättningsvis beteckningen pd för devilanlaget.

Föräldradjuren är en Self Black utan devilanlaget (PP PDPD) och en svart devil (PP pdpd). Ungarna får här genotyp PP PDpd, dvs alla blir Self Black som bär devilanlaget (pd).

I nästa generation ses den klassiska fördelningen enligt recessiv nedärvning.
Marsvin med genotyp PP PDpd ger en utav två olika anlagsuppsättningar: P PD eller P pd

Fördelning: 25% PPPDPD, 50% PPPDpd, 25% PPpdpd

Hur blir det då om föräldradjuren är en Self Lilac utan devilanlaget (pp PDPD) och en svart devil (PP pdpd). Ungarna får här genotyp Pp PDpd, dvs alla blir Self Black som bär såväl devilanlaget som anlag för röd ögon.

Och i nästa generation ses följande fördelning:

Self Black (PP PDPD), Self Black med anlag för röd ögon (Pp PDPD), Self Black med devilanlag (PP PDpd), Self black med både anlag för devil och vanliga röda ögon (Pp PDpd), Self Lilac (pp PDPD), Self Lilac med devilanlag (pp PDpd), svart devil (PP pdpd), svart devil med anlag för röda ögon (Pp pdpd), lilac devil (pp pdpd). Den sistnämnda, lilac devil, kan dock inte särskiljas från vanlig self lilac genom att enbart jämföra djuren exteriört.

Släktträd – ytterligare ett sätt att åskådliggöra nedärvningen

Inom genetik kan man även åskådliggöra nedärvningen i ett släktträd. Ett genetiskt släktträd är ett diagram som visar förekomsten av en specifik egenskap i en viss avelslinje. I diagrammet ritas individerna i avelslinjen in. Hanar representeras av kvadrater och honor av cirklar. Individer som har det recessiva anlaget i dubbel uppsättning (dvs är homozygota för anlaget) och därmed visar egenskapen har ifyllda kvadrater/cirklar. Individer som är anlagsbärare (dvs är heterozygota för anlaget) har halvt ifyllda kvadrater/cirklar. Individer som saknar anlaget och därmed inte kan ärva det vidare har icke ifyllda kvadrater/cirklar.

Nedan åskådliggörs nedärvningen för devil i en avelslinje, med exempel på hur anlaget nedärvs i olika generationer beroende på om föräldradjuren är devils, devilsbärare eller saknar devilanlaget. Värt att notera är att ett genetiskt släktträd visar det faktiska utfallet av egenskapen i en avelslinje, inte den statistiska sannolikheten. Genom att studera släktträdet kan man i detta fall se att egenskapen devil-röda ögon förekommer hos relativt få individer och inte heller i alla generationer vilket är typiskt för recessivt nedärvda egenskaper. Just att egenskapen hoppar över generationer indikerar en autosomal recessiv nedärvning.

© Lottie Lundgren